En vecka efter Tjejmilen
Det är en vecka sen jag sprang Tjejmilen, mitt livs andra lopp! Men känslorna från loppet är mest besvikelse! Dom tre första kilometrarna gick ganska tungt pga att det var kvavt, sen blev de bättre men efter fem km så började jag känna av knät! Men knät höll sig ganska bra och jag försökte öka tempot dom sista tre km, men det gick trögt då det var så mycket folk (och många som gick på vänster sida där dom snabbare skulle springa)! Sprang in på 1h å 10sek, grymt irriterande att vara såå nära att komma under en timma! Speciellt me tanke på att jag hade massa energi kvar! Men jag fegade med tempot då jag var orolig hur knät skulle hålla, sen har jag så svårt att ta i (att flåsa) bland folk!
Jag anmälde mig till loppet i början på juni, då hade jag aldrig sprungit en mil (endast 5km några gånger)! Så självklart fegade jag då jag anmälde mig, anmälde mig till grupp 10 där man beräkna att springa på ca 65min!
Jag har redan anmält mig till nästa år och då till grupp fem! Jag har vilat sen Tjejmilen, direkt jag komme över mållinjen så började jag halta och gjorde de i tre dagar! Så nu då jag börjar om att träna så ska jag lägga in mera benträning och cardion blir på endast på crosstrainern i början, ska bygga benmuskler i massor så inte knät behöver ta mer stryk! Sen ska jag klå min tid på Tjejmilen nästa år, woohoo!!
Man glömmer bort så lätt vars man startade.. Till december förra året var jag värsta soffliggaren, sen började jag promenera till och från jobbet och i april började jag jogga så smått! Tävlingsmänniskan i mig är besviken över mitt resultat i Tjejmilen MEN den enda jag ska tävla mot är mig själv, och genomföra Tjejmilen är så jäkla stort för mig!!
Kom ihåg vart ni började och beröm er själva för alla framsteg ni gjort!!
Du ska vara så stolt! Att försöka göra sitt personbästa på tjejmilen e inte lätt med all trängsel o alla de som inte kan höger o vänster! Har sprungit 5 ggr o alltid likadant! Tycker du klarade detta galant! Nästa gång vet du hur de är o kan öka! Kämpa på!!!