För dom andra är det bara lite fika

Varit och firat pappa idag och då bjöds de självklart på tårta, jag bet ihop och tackade nej! Det var självklart grymt jobbigt att sitta och titta på medans dom åt, men jag vet att mitt sockerbegär bara blir värre om jag smakar en liten bit så då är det lättare att avstå helt! Sen har jag bestämt mig att hålla mig till den 18nov så bara bita ihop! 

Efter ett tag började dom "tjafsa" om att dom ätit så lite att dom kommer måsta kasta tårtan osv (lite mer än hälften kvar) och de var verkligen ingen som orkade mera! Jag satt bara dära och tänkte; Men shit vad är problemet, jag kan äta upp tårtan själv utan problem! Det är sånna gånger jag inser vilket beroende jag har, hur drygt det är att sakna mättnadskänsla och hur utanför jag känner mig! Ingen annan vid bordet saknar mättnadskänsla, ingen annan vid bordet vill kasta sig över tårtan och ta hela för sig själv.. Men jag biter ihop, sitter där och pratar med dom med ett leende som att det inte alls är jobbigt..

Men jag har kommit långt med mig själv, förr så hade jag överäte massa snacks då jag komme hem (då ingen sett)! Men nu gör jag inte det, men hatar ändå mitt beroende! Jag försöker att inta hata men just nu gör jag det! Jag drömmer om att vara normal, kunna bjuda Andrea på fika på stan och att jag nöjer mig med en bit kladdkaka! Men bara kriga på så kanske den dagen kommer! 😃👊🏼

 
3
Anonym

Vilken förändring du gjort i livet! Jag har också gjort en viktresa, vilken dessvärre resulterade i både undervikt och ortorexi... men jag hade precis som du ätardagar och då gick jag bananas på ALLT jag längtat efter under veckan och min mage ballade ur totalt i princip varje lördag... men jag kan känna igen mig i ditt resonemang kring att man kan äta när ingen ser och även idag kan jag tycka att det är svårt att bara äta en bit kladdkaka och vara nöjd. Jag tänker lätt att "dagen är ju rean förstörd" och åker hem o äter x -antal 1000 kalorier till bara för att jag åt en bit kladdkaka. Det jag vill komma till är att även om man är underviktig och lider av viktrelaterade sjukdomar i samband med detta och upplevs som en väldigt aktiv och hälsosam person utåt sett så kan detta tänk och sättet att överäta förekomma! Läser både din blogg och instagram och du är GRYM!

Svar: Hej! Tack för ditt meddelande och ursäkta grymt segt svar! Tråkigt att höra, det är dock jäkligt lätt att hamna i nå sånt dära då man blir så inne i vad man stoppar i sig osv.. Förstår ditt tänk, jag har komme in i de lite nu! Förr ansåg jag inte de, att dagen var förstörd, men då var de en bekant till mig som lyckades få mig till att tycka hela dagen var förstörd! suck.. Men nu vet jag bättre.. Dock kan jag inte äta en bit kladdkaka och vara nöjd, mitt sockerbegär går igång rejält då och jag vill ha hela kladdkakan plus massa mera.. Det gör ju de, är tyvärr alldeles för många som har ätproblem nu för tiden.. Inte konstigt då media skyltar om hur den perfekta kroppen ska se ut.. MVH Ida
aldrigmerafetto

Anna

Intressant! Jag har inte heller ngn mättnadskänsla. Kan oxå ät hur mkt som helst. Vet du vad det beror på? Jag har ju haft det förut!

Svar: Hej Anna! Aha du är också i den sitsen, himla jobbigt alltså.. Nää, eller jag tror
man förstört den med att äta för mycke..
Den känslan är ju inte så jätte utvecklad
då vi tidigare alltid fått kämpa för maten osv!
aldrigmerafetto

Jessica

Hej
Underbart, samtidigt som det är sorgligt att jag äntligen hittat nån som saknar mättnadskänsla på samma sätt som jag. Det kunde varit jag som skrev det här.
Min morsa väger samma som jag, alltså too much ca 20 kg nu. Hon kan inte förstå mig när jag pratar om min mättnadskänsla eller avsaknaden av den. Så vissa personer klarar sig helt enkelt ifrån det problemet fast de är feta.
Åt inget godis från den 15/8 till 23/12, sen har det så klart gått åt helvete. Men, nu är jag på g. Fick såååå mycket inspiration av din blogg som jag hittade i går kväll genom instagram. Jag kommer hänga här hela tiden. Har gått ner ca 18 kg före jul och har ca 20 kvar, OMG.
Nu ska jag läsa lite bakåt i din blogg. Detta var min första kommentar någonsin på en blogg, men det här inlägget var så träffande för mig.

Svar: Hej Jessica! Tack så mycket för din kommentar! Tråkigt att höra att du också saknar mättnadskänsla, det är verkligen jobbigt! Julen och nyår är en riktigt jobbig tid om man tänker på allt gott som hör till.. Ååh vad jag blir av att höra att jag gett dig inspiration, jag hoppas det fortfarande går bra för dig! MVH Ida
aldrigmerafetto